De flesta projekt för utsläppsminskning genom avskogning och skogsförstörelse (REDD+) överdriver avsevärt sina klimatfördelar, enligt en ny studie publicerad i Science.
Resultaten kommer från ett internationellt forskarteam, främst baserat vid Guangdong Laboratory of Artificial Intelligence and Digital Economy (SZ) i Kina, med bidrag från professor Jonathan Chase vid German Center for Integrative Biodiversity Research (iDiv) och Martin Luther University Halle-Wittenberg (MLU).
Studien analyserade 52 REDD+-initiativ, totalt 66 projektenheter (vissa initiativ omfattade flera enheter), certifierade enligt Verras Verified Carbon Standard. Den följer en studie från 2023, också publicerad i Science, tillsammans med större medieundersökningar, som ifrågasatte trovärdigheten hos koldioxidkrediter utfärdade enligt samma standard. Även om den inte är direkt kopplad till den tidigare studien, bekräftar den nya forskningen dessa farhågor och visar att endast en minoritet av projekten uppnådde betydande minskningar av avskogningen, och att endast 19 % uppnådde sina rapporterade utsläppsmål.
Hur REDD+:s effekt mättes
För att utvärdera REDD+:s effektivitet använde forskarna så kallade syntetiska kontrollmetoder – en statistisk metod som jämför vad som faktiskt hände i ett projektområde med vad som sannolikt skulle ha hänt utan intervention. Denna ”kontrafaktiska baslinje” skapas genom att man väljer ut närliggande områden med liknande miljö- och socioekonomiska förhållanden, men utan REDD+-implementering. Projektplatserna omfattar 14 tropiska länder i Latinamerika, Afrika och Sydostasien.
Dessa matchade kontrollplatser fungerar som en ersättning för en alternativ verklighet för REDD+-projektet, vilket gör det möjligt för forskarna att uppskatta den verkliga effekten av skogsskyddsinsatserna. Genom att jämföra skogsförlusten i REDD+-områden med dessa kontrollområden bedömde forskarna om projekten faktiskt minskade avskogningen och hur många av de resulterande koldioxidkrediterna som backades upp av verkliga klimatfördelar.
”Vår analys visar att problemet är verkligt, men inte hopplöst”, säger medförfattaren Dr Jonathan Chase, chef för forskningsgruppen Biodiversity Synthesis vid iDiv och professor vid MLU. ”Genom att skapa transparenta kontrafaktiska scenarier kan vi se vilka projekt som ger resultat och vilka som inte gör det.”
Delvisa vinster är ett lovande tecken
Cirka en tredjedel (32 %) av projektens enheter (21/66) uppvisade betydligt mindre avskogning än förväntat, och vissa brasilianska projekt uppnådde dramatiska minskningar. Nästan en femtedel (17 %) av enheterna (11/66) upplevde dock mer avskogning än sina matchade kontroller, och cirka 35 % av initiativen (18/52) rapporterade avskogningsbaslinjer som var mycket högre än vad data stödde. I Colombia, till exempel, hävdade de flesta projekt att avskogningsriskerna var mer än tio gånger större än studiens uppskattningar, vilket tyder på betydande överkreditering.
För att kvantifiera problemets omfattning undersökte teamet 48 av de 52 projekten med offentligt tillgängliga data om koldioxidkrediter. Vid slutet av 2022 hade upp till 228 miljoner krediter utfärdats, varav 127 miljoner användes av företag eller individer för att kompensera för sina växthusgasutsläpp, men endast cirka 35 miljoner representerade sannolikt verkliga utsläppsminskningar. Det innebär att endast uppskattningsvis 13,2 % av de handelbara krediterna backas upp av bevis på undvikna avskogningar. Denna diskrepans väcker enligt författarna stora farhågor om tillförlitligheten i dagens kompensationspraxis.
”Marknaden behöver krediter som står för vad de utger sig för. Vi uppskattar att endast ungefär en av åtta handelbara krediter motsvarar verkliga utsläppsminskningar idag. Starkare baslinjer, oberoende utvärderingar och diversifierade portföljer kan höja den siffran och återställa förtroendet”, tillägger Chase.
Omprövning av REDD
Trots utmaningarna anser författarna att REDD+ fortfarande är ett lovande verktyg för klimatbegränsning. Även bland de projekt som presterat sämre fann forskarna att många projekt levererat delvisa klimatvinster.
När dessa projekt genomförs noggrant och utvärderas på ett robust sätt kan de leverera klimatfördelar under rätt förutsättningar. Enligt författarna är målet inte att överge REDD+, utan att åtgärda det så att varje krediterad ton återspeglar verkliga klimatfördelar.
Mer information: Yuzhi Tang et al, Tropical forest carbon offsets deliver partial gains amid persistent over-crediting, Science (2025). DOI: 10.1126/science.adw4094. www.science.org/doi/10.1126/science.adw4094
