När svåra värmeböljor, torka och andra väderrelaterade katastrofer inträffar är det ålder och utbildning som avgör vem som migrerar och vem som stannar kvar, enligt en studie i Nature Communications.
Studien beskriver hur extremt väder kan tvinga vissa grupper att flytta över gränserna och fånga många andra på plats. Dessa resultat står i kontrast till de massmigrationstankar som ofta framförs i offentliga debatter om klimatförändringar.
”Extrema väderförhållanden kan både motivera människor att flytta och öka antalet människor som inte har möjlighet att migrera”, säger studiens författare Hélène Benveniste, biträdande professor i miljövetenskap vid Stanford Doerr School of Sustainability. ”Vår forskning visar att migration som svar på väderförhållanden, precis som migrationsbeslut i allmänhet, i hög grad beror på demografiska egenskaper.”
Den nya analysen bidrar till att lösa motstridiga resultat från tidigare forskning. Vissa tidigare studier har till exempel visat blandade signaler om huruvida män eller kvinnor, eller personer med mer eller mindre utbildning, är mer benägna att migrera efter extrem hetta.
Tillsammans med medförfattarna Peter Huybers från Harvard University och Jonathan Proctor från University of British Columbia fann Benveniste att dessa motstridiga resultat ofta återspeglar globala mönster som formas av det lokala klimatet och demografin hos potentiella migranter.
”Dubbel straff”
Forskarna analyserade mer än 125 000 fall av gränsöverskridande migration från 168 ursprungsländer till 23 destinationer, och över 480 000 flyttningar inom 71 länder. Varje flytt klassificerades efter migrantens ålder, utbildningsnivå, kön, ursprungsort och destination, vilket resulterade i 32 olika demografiska grupper. Teamet kartlade sedan denna dataset mot dagliga uppgifter om temperatur och markfuktighet, som är nära kopplade till livsmedelssäkerhet, försörjning och välbefinnande.
Genom att ta hänsyn till demografiska skillnader förutsäger den nya modellen migrationsmönster upp till 12 gånger bättre för gränsöverskridande flöden och fem gånger bättre för flyttningar inom länder än tidigare modeller som antog att alla reagerar på väderchocker på samma sätt. Ändå står vädret i sig för högst 1 % av de historiska förändringarna i internationell migration, enligt studien, eftersom migrationsbeslut styrs av flera andra faktorer än vädret.
Analysen visar att efter perioder med hög värme blir barn under 15 år mindre benägna att migrera till ett nytt land, medan vuxna med låg utbildning blir mer benägna att flytta, särskilt de över 45 år. Gränsöverskridande migrationsnivåer för vuxna med utbildning utöver gymnasiet påverkas däremot i liten utsträckning av vädret.
”Våra resultat tyder på att många av dem som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter inte kommer att kunna undkomma faran”, skriver författarna.
Detta skapar en ”dubbel straff”, där de människor som har minst resurser att anpassa sig på plats också förlorar tillgången till migration som en genomförbar anpassningsstrategi när världen blir varmare.
Fly från hög värme
Grundläggande klimatförhållanden verkar spela en större roll för att forma flyttningar inom länder.
”Effekterna av väderstress på människors beslut att flytta inom sitt eget land beror mer på lokala klimatzoner samt demografi”, säger Benveniste.
Till exempel blir vuxna med högre utbildning som bor i tropiska områden mer benägna att flytta inom sina egna länder när temperaturen stiger. Författarna fann att en enda dag över 39 grader Celsius i en tropisk zon där baslinjetemperaturen är omkring 30 grader Celsius korrelerar med en ökning på ungefär 0,5 % i migrationsgraden inom landet bland personer med högre utbildning, men ingen effekt bland dem med låg utbildning utöver grundskolan.
I områden som normalt är torra och heta fann forskarna att ovanligt svåra torrperioder ökar migrationen inom landet, särskilt bland de minst utbildade.
Inga bevis för massiva gränspassager
I en prognos där jordens genomsnittstemperatur stiger mer än 2,1 grader Celsius över den förindustriella nivån, uppskattar studien att migrationsgraden år 2100 kan öka med cirka en fjärdedel bland äldre, mindre utbildade vuxna och minska med så mycket som en tredjedel bland de yngsta och minst utbildade. Dessa demografiska svängningar är mycket större än de 1–5 % förändringar som ses när man endast tittar på befolkningsgenomsnittet.
För att isolera effekten av väder och klimat antog författarna att andra migrationsdrivande faktorer som konflikter, politik och jobbmöjligheter förblir oförändrade. Detta tillvägagångssätt är utformat för att visa ”hur klimatstress kommer att förändra vem som kan flytta och vem som blir kvar, inte för att förutsäga antalet människor som kommer att flytta under de kommande decennierna”, förklarade Benveniste.
Den faktiska framtida migrationen kommer att bero på en rad sociala, ekonomiska och politiska faktorer – inklusive nya insatser för att hjälpa befolkningen att blomstra på plats eller förbättra deras möjligheter att flytta.
”Vi hoppas att beslutsfattare använder dessa resultat som underlag för att mer direkt tillgodose behoven hos olika demografiska grupper”, säger Benveniste. ”Vi måste tillgodose behoven inte bara hos de människor som flyttar, utan också hos dem som flyttar mindre.”
Mer information: Hélène Benveniste et al, Global climate migration is a story of who and not just how many, Nature Communications (2025). DOI: 10.1038/s41467-025-62969-3
