Havsuppvärmningen förväntas bromsa den förväntade återhämtningen av mangroveträsken

by Tellus
Kustnära mangroveträsk. Foto: Octavio Aburto

Enligt en ny studie från forskare vid UC San Diegos Scripps Institution of Oceanography kommer stigande havstemperaturer att radera de vinster som förväntas uppnås genom återställande av mangroveträsk tack vare ekonomisk utveckling och bevarande.

Studien, som publicerats i Environmental Research: Climate, förutspår att världen år 2100 kommer att förlora cirka 150 000 hektar (370 000 acres) mangroveträsk och därmed förknippade ekosystemtjänster till ett värde av 28 miljarder dollar per år, varav Asien står för nästan två tredjedelar av förlusterna. Resultaten stärker de ekonomiska argumenten för att minska utsläppen av växthusgaser och tyder på att bevarandemålen för mangroveträsk kan behöva bli ännu mer aggressiva för att hinna före klimatförändringarna, säger författarna.

Mangroveträd är salttoleranta träd med intrikata, exponerade rötter som växer i tidvattenzoner i tropiska och subtropiska regioner. De kustnära våtmarker som de bildar skyddar kustnära samhällen från stormfloder och tsunamier, skapar livsmiljöer för fiskar och andra vilda djur, lagrar koldioxid och förbättrar vattenkvaliteten.

Efter årtionden av stora förluster har förstörelsen av mangroveskogar avtagit tack vare ökad medvetenhet om deras betydelse och ekonomisk utveckling.

”När ett land blir rikare tenderar man att se en initial ökning av miljöförstöringen, men när ett område når en viss nivå av ekonomisk utveckling börjar miljöförstöringen att minska”, säger Katharine Ricke, klimatforskare vid Scripps och medförfattare till studien.

Klimatförändringarna värmer dock upp världens hav, och i vissa delar av världen kan dessa stigande temperaturer överskrida gränserna för vad mangroveträd kan tåla.

Med dessa två motstridiga krafter i åtanke ville studiens författare använda satellitbilder och statistisk analys för att blicka in i framtiden för dessa viktiga kustnära ekosystem.

Från och med 2022 analyserade teamet högupplösta satellitdata om mangroveskogarnas utbredning från 1996 till 2020 och kombinerade dem med lokala ekonomiska indikatorer och havsytans temperaturdata för 1 533 platser världen över.

Med hjälp av paneldataanalys – en statistisk teknik som undersöker förändringar över både tid och rum – isolerade forskarna effekterna av förändringar i havsytans temperatur och bruttonationalprodukten på dessa platser från andra faktorer som lokal styrning och bevarandepolitik. Forskarna prognostiserade sedan den framtida mangrovetäckningen under olika klimat- och ekonomiska scenarier fram till 2100.

Analysen visade att även om ekonomisk tillväxt och den därmed förknippade ökade naturvården skulle återställa en betydande mangrovetäckning över tid, så uppväger uppvärmningen av haven nästan helt dessa vinster.

”De socioekonomiska och politiska krafterna är för närvarande tillräckligt starka för att uppväga klimatskadorna på mangroveträsken, vilket resulterar i stabilitet snarare än nedgång”, säger Ricke. ”Men våra prognoser visar att vi måste påskynda både bevarandeinsatserna och utsläppsminskningarna för att fortsätta göra framsteg för mangroveträsken.”

Ingen av dessa faktorer – ekonomisk utveckling och uppvärmning av haven – hade ett strikt linjärt samband med återhämtningen av mangroveskogarna. Uppvärmningen hjälpte initialt mangroveträd i kallare regioner, innan den blev destruktiv över en viss tröskel, och den ekonomiska utvecklingen orsakade först förstörelse av mangroveträd innan nationerna blev tillräckligt rika för att investera i skyddsåtgärder.

I klimatscenarier med höga utsläpp kan mangroveskogarna minska med cirka 150 000 hektar fram till 2100. Det ekonomiska värdet av de förlorade ekosystemtjänsterna fram till 2100 uppgår till cirka 28 miljarder dollar per år.

”Vi måste fortsätta att verka för att skydda dessa ekosystem, eftersom de både kan hjälpa oss att bekämpa klimatförändringarna och anpassa oss till deras effekter”, säger Ricke.

De förlorade ekosystemtjänsterna år 2100 som studien förutspår är ojämnt fördelade: Asien står inför årliga förluster på 18,6 miljarder dollar, Mellanöstern och Afrika 5,4 miljarder dollar, Latinamerika och Karibien 3,6 miljarder dollar, medan rika nationer förlorar mindre än 1 miljard dollar.

”Vi fortsätter att upptäcka att även om klimatförändringarna skadar ekosystemen i stort, är effekterna på människors välbefinnande långt ifrån jämnt fördelade”, säger Bernie Bastien-Olvera, som ledde studien under en postdoktorandperiod vid Scripps och nu arbetar vid National Autonomous University of Mexico. ”Dessa ojämlika förluster fördjupar befintliga ojämlikheter, och de saknas ofta i konventionella mått på klimatpåverkan.”

Forskarna föreslår att dessa resultat måste beaktas i försöken att beräkna de ekonomiska skador som orsakas av fortsatta utsläpp av växthusgaser, såsom de sociala kostnaderna för koldioxid. Ricke säger att sådana beräkningar historiskt sett inte har lyckats integrera värdet av havsekosystemen på ett adekvat sätt. Teamet uppmanar också dem som arbetar med bevarande och återställande av mangroveträsk att integrera klimatprognoser i sina mål, eftersom återställandet av mangroveträsk sannolikt kommer att kräva mer aggressiva åtgärder än väntat.

Mer information: Bernardo Adolfo Bastien-Olvera et al, A warming ocean threatens mangrove restoration targets and deepens global inequities in ecosystem service losses, Environmental Research: Climate (2025). DOI: 10.1088/2752-5295/adffa9

Related Posts