Parkerade bilar värmer upp städerna genom att bidra avsevärt till den urbana värmeöeffekten – särskilt mörkare bilar

44

Den urbana värmeöeffekten beskriver hur stadsområden blir betydligt varmare än de omgivande landsbygds- eller förortsområdena. Det finns flera orsaker till detta, men det kan i huvudsak sammanfattas med att det finns färre grönområden med växter som kyler ner luften genom evapotranspiration och fler byggnader och vägar, som alla tenderar att hålla kvar mer värme från solen och göra staden varmare.

De flesta vetenskapliga studier om urbana värmeöar har fokuserat på uppvärmningseffekterna från byggnader, vägar och luftföroreningar, men effekterna av det enorma antalet bilar som finns i täta stadscentrum har inte undersökts närmare. De material som bilar är tillverkade av tenderar att värmas upp lätt och många bilar har mörkare färg – en faktor som kan ha en betydande inverkan på hur ett material värms upp. Det verkar alltså troligt att bilar bidrar i betydande utsträckning till den urbana värmeöeffekten.

För att fastställa hur mycket värme bilar bidrar med genomförde en grupp forskare nyligen en studie där de mätte temperaturen i områdena kring bilar efter en lång, solig dag och analyserade effekten av dessa uppvärmda fordon i Lissabon. Deras forskning har publicerats i tidskriften City and Environment Interactions.

Forskarna parkerade en svart bil och en vit bil på en asfalterad parkeringsplats och lämnade dem där under den soligaste delen av dagen. Sedan kom de tillbaka för att mäta temperaturen på olika punkter runt båda bilarna och ovanför asfalten. De analyserade också parkerings- och trafikdata från Lissabon för att uppskatta den rumsliga fördelningen och täckningen av parkerade fordon i staden i syfte att beräkna uppvärmningseffekterna.

Temperaturmätningarna visade en betydande skillnad mellan effekterna av de två bilarna och asfalten. De fann att den svarta bilen höjde lufttemperaturen med 3,8 °C jämfört med den intilliggande asfalten. Den vita bilen höjde också temperaturen på många ställen, men i mycket mindre utsträckning.

Studieförfattarna skriver: ”De största skillnaderna observerades ovanför den svarta bilen; precis ovanför takets mitt (20 cm) varierade ΔT mellan 3,39 °C och 3,79 °C, vilket är ungefär 1 °C varmare än samma plats ovanför taket på den vita bilen. ΔT-värdena runt den vita bilen är märkbart mindre och ofta negativa. Dessa observationer visar att fordonets färg kan ha en betydande inverkan på den omgivande lufttemperaturen.”

Denna effekt är inte särskilt förvånande, eftersom mörkare färger är kända för att absorbera mer ljus från solen, medan ljusare färger reflekterar mer ljus. Vita bilar kan reflektera upp till 85 % av solljuset, medan svarta bilar endast reflekterar cirka 5–10 %. Dessutom består större delen av ett fordons yttre vanligtvis av ett tunt metallskikt, som absorberar värme mycket snabbare än asfalt.

Ofta kan parkerade bilar täcka en stor del av vägbanan och fylla upp parkeringsplatser i tätbebyggda stadsområden. Naturligtvis finns det generellt fler bilar under dagen, eftersom många människor pendlar från förortsområden för att arbeta under denna tid. I slutändan förändrar detta den lokala värmeabsorptionen avsevärt. Intressant nog beräknade forskarna att solstrålningsabsorptionen skulle kunna minskas avsevärt om alla bilar i staden hade ljusare färg, genom att nästan fördubbla den kollektiva albedon (ett materials förmåga att reflektera ljus) i vissa delar.

De förklarar: ”Om alla fordon var vita (α = 0,8) skulle vägarna i dessa delar av staden få en högre reflektionsförmåga från α = 0,2 till α ≥ 0,28–0,39, vilket skulle minska solstrålningsabsorptionen avsevärt. Å andra sidan, om dessa fordon var svarta, skulle albedoeffekten vara α ≤ 0,19–0,18.”

Det kanske är lite mycket begärt att få alla att byta till ljusa bilar, men det finns sätt att gradvis övergå till ljusare fordon eller att använda andra reflekterande strukturer för att täcka parkeringsplatser och minska effekten av urbana värmeöar.

Författarna till studien ger flera förslag på stadsplanering och strategier för att mildra värmeeffekterna: ”Ur ett stadsplaneringsperspektiv kan det vara viktigt att överväga färgbaserade parkeringsrestriktioner i värmekänsliga zoner, till exempel att förbjuda mörkfärgade fordon i de hetaste områdena eller att uppmuntra användningen av reflekterande beläggningar.

Dessutom kan främjandet av skuggande strukturer på öppna parkeringsplatser bidra till att minska värmeexponeringen. Kompletterande åtgärder kan inkludera användning av högreflekterande beläggningsmaterial (med hänsyn till potentiella bländningsproblem), plantering av gatuträd och förbättrad grön infrastruktur (t.ex. gröna tak, fasadgrönska och urbana korridorer) för att öka evapotranspiration, skuggning och ventilation.”

Mer information: M. Matias et al, The underestimated impact of parked cars in urban warming., City and Environment Interactions (2025). DOI: 10.1016/j.cacint.2025.100232